AteljéLivingRoom
Moffas@Spray.se
Moffa & Co
JL
Som du vet finns det ohyra i de finaste trädgårdar, här kommer en; håll i dig!
Jag har länge hållit till i Kristinas lustiga trädgård; i viss mån är det väl jag som är lustigast här; jag gnager lite här och lite där. I jorden gräver jag också och gräset håller jag ner så ormar och annat som drar fram över gräsmattan blir fullt synliga för hennes små fötter. Ibland står jag i fönstret och tittar på hennes krokiga rygg, och när hon kommer in med ett knippe rabarber vattnas det i munnen på mig; då vankas det kräm kan man tänka. Kristina är lustig på det viset att hon aldrig ledsnar på att påta. Vid vår ålder borde det väl sluta klia i fingrarna; men inte på henne. Mina ligger helst över tangentbordet och hittar på dumheter; men icke Kristina. Förnst nu för lite sedan, helt plötsligt vräkte hon undan mig och började skriva, nästan som poesi; var får hon allt ifrån. Låg liksom och väntade, precis som vårblommorna med sina knoppar i jordytan. Och nu kan jag bar skriva när hon är ute, och det blir ju rätt mycket nu sedan våren kommit till Mälardalen. Nu kommer hon visst, bäst jag släcker ner. Har du tid nå´n gång kan du väl gå in på min hemsida, den har adressen: www.MilkRiverUniversity.se , men säg inget till Kristina...
Ja, nu är jag här igen, kunde inte hålla mig, en liten defekt på mig som aldrig blir färdigbehandlad. Jo, det är så att Kristina glömt att logga ut. Därför har jag tydligen använt mig av hennes elektroner på något underligt sätt. Nu kanske hon aldrig får reda på det, eller också får hon reda på det, men är felet mitt då? Det är det jag säger förlåt åt...
SvaraRadera